Kiswahili Rahisi Easy Swahili
やさしい スワヒリご

| Kurudi Orodhani / Back to Menu / メニューへ もどる | Sarufi ya Kiswahili / Swahili Grammar / スワヒリごの ぶんぽう |

1. Hujambo

A: Hujambo?
B: Sijambo. Mimi naitwa Hiromi. Jina lako ni nani?
A: Jina langu Hadija. Wewe unasema Kiswahili vizuri. Ulijifunza wapi?
B: Nilifundishwa na mwalimu Mtanzania, nilipokuwa mwanafunzi wa chuo kikuuni katika Toukyou.

A: What's up?
B: Nothing. I'm Hiromi. What's your name?
A: My name's Hadija. You speak Swahili well. Where did you learn it?
B: I was taught by a Tanzanian teacher when I was a student in college in Toukyou.

A: Genkidesuka?
A: げんきですか?
B: Genkidesuyo. Watashi Hiromito iimasu. Anatano namaeha nandesuka?
B: げんきですよ。わたし ひろみと いいます。あなたの なまえは なんですか?
A: Watashino namaeha Hadijadesu. Anata Suwahirigoga jouzudesune. Dokode benkyoushimashitaka?
A: わたしの なまえは ハディジャです。あなた スワヒリごが じょうずですね。どこで べんきょうしましたか?
B: Toukyouno daigakuseidattatokini, Tanzaniano senseini osowarimashita.
B: とうきょうの だいがくせいだったときに、タンザニアの せんせいに おそわりました。


Explanation せつめい

Hujambo? Sijambo.
These are the words of greeting. They literally means "You don't matter?" "I don't matter." In Swahili interrogative sentence isn't differed from affirmative sentence except intonation. Hu- is a negative prefix for u- (you) and si- a negative prefix for ni- (I). Greetings for all the persons and numbers are as follows.
これらは ふつうの あいさつの ことば。もじどおりの いみは "あなたは もんだいが ありますか?" "わたしは もんだいが ありません。" となる。スワヒリごでは ふつうのぶんと ぎもんぶんとで かたちが かわらない。ぎもんぶんは イントネーションの ちがいだけで はんだんする。せつじ hu- は せつじ u- (あなたは) の ひていする かたちで si- は せつじ ni- (わたしは) の ひていする かたち。それぞれの にんしょうと かずによる あいさつの ひょうげんは つぎのように なる。

Greetings あいさつ
person and number
にんしょうと かず
greeting
あいさつ
reply
こたえ
singular
たんすう
Hujambo?
Are you fine?
あなたは げんき?
Sijambo.
I'm fine.
わたしは げんき。
plural
ふくすう
Hamjambo?
Are you fine?
あなたたちは げんき?
Hatujambo.
We're fine.
わたしたちは げんき。
3rd person sing.
3にんしょう たんすう
Hajambo?
Is she (he) fine?
かのじょ(かれ)は げんき?
Hajambo.
She's (He's) fine.
かのじょ(かれ)は げんき。
3rd person plur.
3にんしょう ふくすう
Hawajambo?
Are they fine?
かのじょ(かれ)たちは げんき?
Hawajambo.
They're fine.
かのじょ(かれ)たちは げんき。

jambo > mambo (plur. ふくすうけい)
(meaning) matter, problem. Noun of Group 5.
(いみ) ことがら、もんだい。だい5るいの めいし。

mimi
(meaning) me, I. Personal pronoun usually used when emphasizing the person of subject or object.
(いみ)わたし。しゅごや もくてきごが だれで あるかを きょうちょうするために つかわれる にんしょうだいめいし。

personal pronoun にんしょうだいめいし
person にんしょうsingular たんすうplural ふくすう
1st
1にんしょう
mimi
me, I
わたし
sisi
we
わたしたち
2nd
2にんしょう
wewe
you
あなた
ninyi (nyinyi)
you
あなたたち
3rd
3にんしょう
yeye
she, he
かのじょ、かれ
wao
they
かのじょたち、かれたち

Naitwa < -ita
(meaning) I'm called ... Na- (I do) is sometimes an abbreviated form of Nina- (I'm doing). You may also say "Ninaitwa" instead of "Naitwa". The verb "itwa" (be called) is a passive form of "ita" (call). Let's see the conjugation of the sentence for each person and number using "itwa".
(いみ) わたしは 〜とよばれる。Na- は Nina- の たんしゅくけいとして つかわれる ことが おおい。この ばあいも "Naitwa" の かわりに "Ninaitwa" と しても よい。どうし "itwa"(よばれる)は、"ita"(よぶ)の うけみの かたち。"itwa"を つかった ぶんは かくにんしょうと かずに よって つぎのように へんかする。

Personal Affix Conjugation にんしょうせつじの かつよう
person
にんしょう
singular
たんすう
plural
ふくすう
1st person
1にんしょう
Naitwa, Ninaitwa
I'm called
わたしは よばれる
Tunaitwa
We're called
わたしたちは よばれる
2nd person
2にんしょう
Unaitwa
You're called
あなたは よばれる
Mnaitwa
You're called
あなたたちは よばれる
3nd person
3にんしょう
Anaitwa
She's (He's) called
かのじょ(かれ)は よばれる
Wanaitwa
They're called
かのじょ(かれ)たちは よばれる

jina > magina (plur. majina ふくすうけい majina)
(meaning) name.
(いみ) なまえ。

lako < -ako
(meaning) your.
The affix -ako meaning "your" inflects according to the group of the preceding noun.

(いみ) あなたの。
せつじ -ako は、そのまえの めいしの しゅるいによって かつようする。

Inflection of -ako / -ako のかつよう
Noun Group 5
だい5るい めいし
Noun Group 1
だい1るい めいし
singular
たんすう
jina langu
my name
わたしの なまえ
mwalimu wangu
my teacher
わたしの せんせい
plural
ふくすう
majina yangu
my names
わたしの なまえ
walimu wangu
my teachers
わたしの せんせいたち

Possessive adjective しょゆう けいようし
singular
たんすう
plural
ふくすう
1st person
1にんしょう
jina langu
my name
わたしの なまえ
jina letu
our name
わたしたちの なまえ
2st person
2にんしょう
jina lako
your name
あなたの なまえ
jina lenu
your name
あなたたちの なまえ
3st person
3にんしょう
jina lake
her (his) name
かのじょ(かれ)の なまえ
jina lao
their name
かのじょ(かれ)たちの なまえ

ni
(meaning) am, is, are. A copula verb for present tense.
(いみ) 〜です。げんざいじせいを しめす つなぎの どうし。

nani
(meaning) who. An interrogative pronoun asking a name.
(いみ) だれ。なまえを たずねるときの ぎもんだいめいし。

Hadija
(meaning) An Arabic name for a girl.
(いみ) アラブけいの しょうじょの なまえ。

unasema < -sema
(meaning) You say. The form for the present tense. The other forms are as follows.
(いみ) あなたは いう。げんざいじせいの かたち。ほかの じせいの かたちは つぎのようになる。

Forms for present, past, perfect, future tense
げんざい、かこ、かんりょう、みらいじせいの かたち
tense
じせい
affirmative
こうていけい
negative
ひていけい
present
げんざい
nasema, ninasema
I say
わたしは いう
sisemi
I don't say
わたしは いわない
past
かこ
nilisema
I said
わたしは いった
sikusema
I didn't say
わたしは いわなかった
perfect
かんりょう
nimesema
I've said
わたしは いっちゃった
sijasema
I haven't said
わたしは まだいってない
future
みらい
nitasema
I'll say
わたしは いうだろう
sitasema
I won't say
わたしは いわないだろう

Kiswahili
(meaning) Swahili (language). It's also used with an adjective meaning.
(いみ) スワヒリご、スワヒリの。けいようしの ようにも つかわれる。

vizuri < -zuri
(meaning) well. It originates from -zuri form of Group 3 plural noun
(いみ) じょうずに。もともとは -zuri の めいしるい だい3るい ふくすうけいから はせいしている。

Ulijifunza < -jifunza
(meaning) You studied. Let's confirm the conjugation of "jifunza" (study). The affix -li- of "Ni-li-jifunza" means "did" (the tense of the sentence is past) and -ku- means "didn't" (the negative past).
(いみ) あなたは べんきょうした。"jifunza" (べんきょうする) を れいにとって せつじの かつようを まとめて つぎにしめす。この れいぶんで "ni-li-jifunza" の せつじ -li- は かこを あらわし、-ku- は かこの ひていを あらわす。

Personal Affix Conjugation にんしょうせつじの かつようひょう
person
にんしょう
affirmative sentence
こうていぶん(〜は〜する)
negative sentence
ひていぶん(〜は−しない)
1st person sing.
(1にんしょう たんすう)
nilijifunza
I studied
わたしは べんきょうした
sikujifunza
I didn't study
わたしは べんきょうしなかった
1st person plur.
(1にんしょう ふくすう)
tulijifunza
we studied
わたしたちは べんきょうした
hatukujifunza
we didn't study
わたしたちは べんきょうしなかった
2nd person sing.
(2にんしょう たんすう)
ulijifunza
you studied
あなたは べんきょうした
hukujifunza
you didn't study
あなたは べんきょうしなかった
2nd person plur.
(2にんしょう ふくすう)
mlijifunza
you studied
あなたたちは べんきょうした
hamkujifunza
you didn't study
あなたたちは べんきょうしなかった
3rd person sing.
(3にんしょう たんすう)
alijifunza
she (he) studied
かのじょ(かれ)は べんきょうした
hakujifunza
she (he) didn't study
かのじょ(かれ)は べんきょうしなかった
3rd person plur.
(3にんしょう ふくすう)
walijifunza
they studied
かのじょ(かれ)たちは べんきょうした
hawakujifunza
they didn't study
かのじょ(かれ)は べんきょうしなかった

wapi
(meaning) where.
(いみ) どこ。

Nilifundishwa na -- < -fundisha
(meaning) I was taught by --. Rezolved as ni-li-fundishwa. The verb form -fundishwa is a passive form of -fundisha. The subject of the verb is placed after "na". The original meaning of "na" is "and"
(いみ) わたしは 〜に おそわった。Ni-li-fundishwa のように ぶんかいされる。どうし -fundishwa は -fundisha の うけみの かたち。どうさの しゅごは "na" のあとに おかれる。"na" の ほんらいの いみは "〜と"。

mwalimu > walimu
(meaning) teacher, instructor. Noun of Group 1.
(いみ) せんせい、きょうし、おしえるひと。めいしるい だい1るい。

Mtanzania > Watanzania
(meaning) Tanzanian. Noun of Group 1.
(いみ) タンザニアじん。めいしるい だい1るい。

Country, people, language くに、ひと、げんご
country くにpeople ひとadjective, language
けいようし、げんご
Uswahili
Swahili
スワヒリ
Mswahili, Waswahili
Swahili
スワヒリじん
Kiswahili
Swahili
スワヒリの、スワヒリご
Unguja
Zanzibar
ザンジバル
Mwunguja, Waunguja
Zanzibarean, Zanzibareans
ザンジバルじん
Kiunguja
Zanzibarean
ザンジバルの、ザンジバルご
Uganda
Uganda
ウガンダ
Mganda, Waganda
Ugandan, Ugandans
ウガンダじん
Kiganda
Ugandan
ウガンダの、ウガンダご
Kenya
Kenya
ケニヤ
Mkenya, Wakenya
Kenyan, Kenyans
ケニヤじん
Kikenya
Kenyan
ケニヤの、ケニヤご
Tanzania
Tanzania
タンザニア
Mtanzania, Watanzania
Tanzanian, Tanzanians
タンザニアじん
Kitanzania
Tanzanian
タンザニアの、タンザニアご
Ujapani
Japan
にほん
Mjapani, Wajapani
Japanese
にほんじん
Kijapani
Japanese
にほんの、にほんご
Afrika
Africa
アフリカ
Mwafrika, Waafrika
African, Africans
アフリカじん
Kiafrika
African
アフリカの、アフリカご
Asia
Asia
アジア
Mwasia, Waasia
Asian, Asians
アジアじん
Kiasia
Asian
アジアの、アジアご

nilipokuwa < -wa
(meaning) when I was. Rezolved as ni-li-po-ku-wa. The affix -po- means the action happens at the same time as the following verb (incident). Since the verb -wa (meaning "be") is monosyllabic, it must be affixed with -ku- to become -kuwa in most verb forms. Let's confirm the conjugation of -wa in each form.
(いみ) わたしが〜のとき。この ぶんは ni-li-po-ku-wa と ぶんかいされる。せつじ -po- は、つぎに つづく どうし(どうさ)が おなじときに おこっている ことを あらわす。どうし -wa は たんおんせつどうしなので おおくの かたちで -ku- が ついかされて -kuwa となる。これを つかった どうしの れいを かくにんしておこう。

Forms for present, past, perfect, future tense
げんざい、かこ、かんりょう、みらいじせいの かたち
tense
じせい
affirmative
こうていけい
negative
ひていけい
present
げんざい
nakuwa, ninakuwa
I am
わたしは 〜だ
siwi
I ain't
わたしは 〜じゃない
past
かこ
nilikuwa
I was
わたしは 〜だった
sikuwa
I wasn't
わたしは 〜じゃなかった
perfect
かんりょう
nimekuwa
I've become
わたしは 〜に なっちゃった
sijawa
I haven't become
わたしは 〜に なってない
future
みらい
nitakuwa
I'll be
わたしは 〜に なるだろう
sitakuwa
I won't be
わたしは 〜に ならないだろう

Forms for present, past, future tense with -po-
-po- をつかった げんざい、かこ、みらいじせいの かたち
tense
じせい
affirmative
こうていけい
negative
ひていけい
present
げんざい
ninapokuwa
when I am
わたしが 〜のとき
ninapokuwa siwi, sipo ninakuwa
when I ain't
わたしが 〜じゃないとき
past
かこ
nilipokuwa
when I was
わたしが 〜だったとき
sikuwapo
when I wasn't
わたしが 〜じゃなかったとき
future
みらい
nitakapokuwa
when I'll be
わたしが 〜になるだろうとき
sitakuwapo
when I won't be
わたしが 〜にならないだろうとき

mwanafunzi > wanafunzi
(meaning) student, pupil, school child. Noun of Group 1.
(いみ) がくせい、せいと、じどう。めいしるい だい1るい。

wa < -a
(meaning) of. Conjunctive inflects according to Noun Groups.
(いみ) 〜の。めいしるいの しゅるいによって かつようする せつぞくし。

chuo kikuu > vyuo vikuu
(meaning) university, college. Noun of Group 3 with adjective. The noun "chuo" means higher educational school or institute. The adjective "-kuu" means "great" or "supreme". The "ni" of "kikuuni" means the noun signifies a location.
(いみ) だいがく、たんだい、こうとう せんもんがっこう。めいしるい だい3るいに けいようしが ついている。めいし "chuo" は、"こうとうきょういくの がっこう、けんきゅうきかん" を いみする。けいようしの "-kuu" は、"さいじょうきゅうの" または "こうとうな" を いみする。"kikuuni" の "ni" は、ばしょを あらわす せつじ。

katika Toukyou
(meaning) inside of Toukyou. The conjunctive "katika" means "in, inside". It's unflectional.
(いみ) とうきょうの なかに。"katika" は "〜のなか" を いみする せつぞくし。かつようしない。


2. Nitaenda Jumapili

A: Habari ya asubuhi?
B: Nzuri sana, asante. Mamangu alisema kwamba angetaka kukuona wewe. Unaweza kuja kwetu mjini Kawasaki kesho?
A: Hapana. Nitakuwa na kazi nyingi. Yawezekana nitaenda Jumapili?
B: Ndiyo. Nzuri sana. Tutakungoja nyumbani.

A: Good morning.
B: Good morning. My mom said she'd like to see you. Can you come visit us in Kawasaki City tomorrow?
A: No. I'll have much work to do. Is it O.K. I'll go Sunday?
B: Sure. Very good. We'll be waiting home for you.

A: Ohayou.
A: おはよう。
B: Ohayou. Mamaga anatani aitaito ittemashita. Ashita Kawasakishino watashino tokorohe koremasuka?
B: おはよう。ママが あなたに あいたいと いってました。あした かわさきしの わたしの ところへ これますか?
A: Damedesune. Shigotoga takusan arimasu. Nichiyoubini ittemo iidesuka?
A: だめですね。しごとが たくさん あります。にちようびに いっても いいですか?
B: Ee. Iidesuyo. Uchide mattemasu.
B: ええ。いいですよ。うちで まってます。


3. Napendelea kula samaki

A: Tafadhali, hii ni nini?
B: Hiyo inaitwa sushi, aina ya chakula cha Kijapani. Hujala sushi? A: Bado. Ningependa kujaribu sasa. Napendelea kula samaki sana.
B: Wewe unakaa Ujapani kwa muda gani?
A: Wiki mbili. Nitarudi Unguja mwezi ujao.

A: Excuse me, what's this?
B: It's called sushi, a kind of Japanese food. Ain't you eaten sushi yet?
A: Not yet. I feel like trying it now. I love to eat fish very much.
B: How long have you been staying in Japan?
A: Two weeks. I'll be back to Zanzibar next month.

A: Sumimasen, kore nani?
A: すみません、これ なに?
B: Soreha sushi, nihonno tabemonono hitotsudayo. Sushi tabetakoto nai?
B: それは すし、にほんの たべものの ひとつだよ。すし たべたこと ない?
A: Mada nai. Ima tabete mitaina. Sakana taberuno suki.
A: まだ ない。いま たべて みたいな。さかな たべるの すき。
B: Nihonni donogurai sunderuno?
B: にほんに どのぐらい すんでるの?
A: Nishuukan. Raigetsu Zanjibaruni kaeru.
A: にしゅうかん。らいげつ ザンジバルに かえる。


4. Umeenda Nagano

A: Wewe umeenda Nagano?
B: Ndiyo. Itakuchukua saa moja na nusu kutoka Toukyou hadi huko kwa garimoshi mpya. Nagano yajulikana ni mji mwenye barafu na theluji nyingi sana. A: Kulikuwa na Michezo ya Olimpiki ya majira baridi huko mwaka 1998 (elfu moja mia tisa tisini na nane).
B: Napenda michezo ya sketi na ski. Ulienda huko kuangalia michezo?
A: Hapana. Niliiangalia kwa televisheni. Sipendi baridi sana.

A: Ever gone to Nagano?
B: Yeah. Takes one and half hours from Toukyou to get there by new bullet train. Nagano's known as a city of much ice and snow.
A: We had Winter Olympic Games there in 1998 (nineteen ninety eight).
B: I like games of skating and skiing. Did you go there see the games?
A: No. I saw them on TV. I don't like cold.

A: Naganohe ittakoto aru?
A: ながのへ いったこと ある?
B: Ee. Toukyoukara shinkansende ichijikanhande ikuyo. Naganoha koorito yukide ippaino machida.
B: ええ。とうきょうから しんかんせんで いちじかんはんで いくよ。ながのは こおりと ゆきで いっぱいの まちだ。
A: 1998 (sen kyuuhyaku kyuujuu hachi) nenni fuyuno orinpikkuga atta.
A: 1998(せん きゅうひゃく きゅうじゅう はち)ねんに ふゆのオリンピックが あった。
B: Watashi sukeetoya sukiiga suki. Orinpikkuwo mini itta?
B: わたし スケートや スキーが すき。オリンピックを みにいった?
A: Uunn. Terebide mita. Samuinoha kirai.
A: ううん。テレビで みた。さむいのは きらい。


| Kurudi Orodhani / Back to Menu / メニューへ もどる | Sarufi ya Kiswahili / Swahili Grammar / スワヒリごの ぶんぽう |